Romarna må ha stoltserat med sitt magnifika Colosseum på den tiden det begav sig, men de är inte de enda som har anledning att sträcka lite extra på ryggen. Göteborgarna är också stolta över sitt Scandinavium – den klassiska arenan som prytt staden och väckt starka känslor ända sedan 70-talet.

De senaste 15 årens så kallade “arenaboom” i Sverige har knappast gått någon förbi. För skattebetalarna ofta dyra och olönsamma skrytbyggen har fått igång den allmänna opinionen och debatterna har stundtals avlöst varandra. Planerna på Scandinavium, västkustens modernaste Colosseum, var dock en av föregångarna på området, utan direkt koppling till sentida kommunpolitikers moderniseringsiver.

Redan i slutet av 1940-talet väcktes tankarna på att skapa en inomhusarena. Arkitekten Poul Hultberg engagerades för att ta fram ett förslag och lade fram skissen på Valhalla Inomhusarena. Planerna gick dock i stöpet då finansieringen inte gick att lösa och frågan tystades mer eller mindre ner under hela 50-talet.

I samband med att åren gick och det närmade sig stadens 350-årsfirande väcktes tankarna återigen till liv. De gamla ritningarna dammades av och 1969 började grävskoporna att rota i jorden. Projektet var dock inte utan kontroverser – såväl namnet, finansieringen och exteriörens färg gav upphov till konflikter. Skam den som ger sig dock – den 18 maj 1971 kunde arenan således äntligen invigas. Scandinavium har en publikkapacitet om drygt 12 000 personer för sportevenemang. Vid konserter rymmer denna runda västkustpärla hela 14 000 personer. Scandinavium är hemmaarena för ishockeylaget Frölunda HC.

1991 byggdes arenan ut ytterligare för att bredda verksamheten och förbereda sig för framtiden. I maj 2017 stängde Scandinavium. Ett hårt arbete med att modernisera Göteborgsmonumentet pågick och stod klart till hösten. 2017 var arenaboomen ett erkänt faktum: de senaste 15 åren hade idrotts- och multiarenor ploppat upp som svampar ur jorden runtom i Sverige. För de ägare och arrangörer som fortsatt önskar vara med i leken gällde det inte längre att bara attrahera den lokala publiken då konkurrensen snarare har kommit att bli global. Digitaliseringen utgör en bidragande orsak till detta.

I samband med ombyggnationen och renoveringen konstaterade vd Lotta Nibell (vd för Got Events som sköter driften av arenan) att moderniseringen skulle säkerställa att Göteborg har en garanterat lockande och fräsch arena för de kommande 10-15 åren. Investeringen i renoveringen förväntades landa på cirka 100 miljoner kronor.

Den kritiska samhällsdebatten kring arenorna har dock inte tystnat. Tvärtom. Höjda röster hörs gällande att Göteborg borde ta exempel från storebrodern Stockholm och verka för att staden också ska få sin första riktiga multiarena. Det finns en oro för att Göteborg ska tappa i attraktivitet som evenemangsstad ifall frågan inte prioriteras.

Lotta Nivell avfärdade kritiken mot renoveringen; många undrade om det verkligen var vettigt att bygga om Scandinavium när frågan om ett bygga en helt ny multiarena också var på tapeten. Nivell konstaterade att oavsett vilket beslut man landar i framöver så skulle ett dylikt projekt innebära långa ledtider och processer, varför en renovering måste anses nödvändig för att kunna tillhandahålla den service som efterfrågas samt även möta de ökade säkerhetskraven som finns på moderna arenor.

Vidare konstaterar Nibell att renoveringen är långt ifrån någon nödlösning utan att göteborgarna de facto kan räkna med ett Scandinavium som står sig väl i konkurrensen även framöver. Bedömningen är att moderniseringen kommer att bidra till att göra arenan konkurrenskraftig åtminstone de kommande 15 åren utan att kräva ytterligare finansiering.

Uppfräschningen berörde inte enbart själva arenan utan även kringområdet och faciliteterna. För att skapa bättre service för besökarna fick de publika restaurang- och mötesytorna en rejäl uppgradering. Första intrycket är viktigt och därför ingick även ett ansiktslyft för entrén.

Arenans tak var även uppe till diskussion i samband med renoveringarna. Att göra om taket hade dock krävts investeringsbelopp som inte var möjliga 2017, och därmed valde man att avstå dessa.

Det återstår att se vilka konsekvenser den svenska arenaboomen kommer att skapa i framtiden. Tills dess står dock den runda arenan på Skånegatan stadigt i jorden.